Vilket instrument ska jag välja?

Lupp (även kallat botaniklupp), stereolupp, USB-mikroskop och mikroskop.

Det här är en av de vanligaste frågorna jag får. Ska jag välja en lupp, stereolupp, ett USB-mikroskop eller ett vanligt laboratoriemikroskop?

Mitt svar brukar vara en motfråga: Vad vill du titta på?

Det är nämligen viktigare än hur många gångers förstoring det står på kartongen. De olika instrumenten visar olika saker och används på ganska olika sätt. Låt oss därför börja med själva motivet.

Lupp – när du vill ha instrumentet med dig

Luppen är det enklaste alternativet. Den är liten, ryms i fickan och kan följa med ut i skogen, trädgården, verkstaden eller när du letar fynd på second hand.

En vy av handskriven text som det ser ut för ögat,
fotograferat med mobilkamera genom luppen.
Foto: Gunnar Sporrong

Du håller luppen nära ögat och för sedan objektet mot dig tills bilden blir skarp. Det kan kännas ovant första gången, men snart går det nästan automatiskt.

En lupp passar bra för växter, mossor, lavar, svampar, insekter, mineraler, frimärken, smyckesstämplar och trycksaker. Förstoringen är inte särskilt hög, men ofta räcker den mycket längre än man först tror.

Välj en lupp om du vill:

• ha ett litet instrument som alltid kan följa med
• göra observationer utomhus
• se detaljer på hela och ogenomskinliga föremål
• kunna börja titta direkt utan några förberedelser

Stereolupp – ofta det bästa första instrumentet

Om du aldrig tidigare har använt ett optiskt instrument brukar jag ofta rekommendera en stereolupp. Det gäller särskilt om instrumentet är tänkt för ett yngre barn.

Här lägger du helt enkelt föremålet under luppen och tittar. Du får en upprätt, tredimensionell bild med naturliga färger. Ett mynt ser fortfarande ut som ett mynt, en insekt som en insekt och ett kretskort som ett kretskort – fast du upptäcker plötsligt en mängd detaljer som du inte såg tidigare.


Fluga i bärnsten fotograferad med stereoluppens
objektiv ställt på 2x, vilket motsvarar vad du ser
vid 20x förstoring. Foto: Gunnar Sporrong

Du har dessutom gott om plats under optiken. Därför kan du vrida på föremålet, peta på det, sortera små delar eller arbeta med verktyg medan du tittar.

Det är också anledningen till att stereoluppen ofta är enklare för barn än ett vanligt mikroskop. Barnet får börja med en förstorad verklighet i stället för en tunn, färgad och ibland ganska svårtolkad mikroskopbild.

Välj en stereolupp om du vill:

• titta på hela föremål
• se motivet tredimensionellt och i naturliga färger
• ha gott om arbetsutrymme under optiken
• undersöka, sortera, dissekera eller reparera
• köpa ett lättanvänt första instrument till ditt barn

USB-mikroskop – när du vill se bilden på en skärm

Ett USB-mikroskop fungerar lite annorlunda. I stället för att titta genom okular ser du bilden på en dator, surfplatta eller telefon, beroende på vilken modell du använder.


Ett urverk fotograferat med Dino-Lite-mikroskop.
Mätfunktionen har använts till att mäta en vinkel.
Foto: Gunnar Sporrong

Det är praktiskt när flera personer ska kunna se samma sak, när du vill fotografera och filma eller när observationen ska dokumenteras. USB-mikroskop används därför mycket inom undervisning, elektronik, industri och olika former av ytinspektion. Observera att USB-mikroskopet ger en platt bild. Vill du ha tredimensionell bild är stereoluppen bättre.

Här vill jag också höja ett litet varningens finger för alla stora tal i reklamen. Fler pixlar ger inte automatiskt en bättre bild. Optiken, sensorn, belysningen och stativets stabilitet är minst lika viktiga. En skakig och oskarp bild blir inte bättre bara för att den består av fler pixlar. Därför har vi valt att jobba med profesionella USB-mikroskop.

Välj ett USB-mikroskop om du vill:

• visa bilden för flera personer samtidigt
• fotografera eller filma det du ser
• undersöka kretskort, ytor och mindre föremål
• mäta eller dokumentera återkommande arbete

Laboratoriemikroskop – när du vill se celler

När de flesta hör ordet mikroskop är det den här typen de tänker på. Det är instrumentet med flera objektiv på en roterande hållare och ett objektbord där du placerar ditt preparat.

Här kan du inte bara lägga dit ett mynt eller en insekt och börja titta. Provet behöver i regel vara tunt nog för att ljuset ska kunna passera genom det. Ofta placerar du det på ett objektglas i en droppe vatten och lägger ett tunt täckglas ovanpå.


En bit levervävnad fotograferad med ett
lite ovanligare 5x objektiv från Carl Zeiss.
Foto: Gunnar Sporrong

Belöningen är att du kan komma in i en helt annan värld. Du kan se celler och vävnader, alger och encelliga organismer i en droppe akvarievatten. Bilden kan vara fantastisk, men den kräver lite mer tålamod och övning än bilden i en stereolupp.

Välj ett laboratoriemikroskop om du vill:

• undersöka celler och tunna biologiska preparat
• studera en droppe damm- eller akvarievatten
• lära dig att göra egna preparat
• arbeta med förstoringar på exempelvis 40×, 100× och 400×

Så vilket instrument passar dig?

Vi kan sammanfatta det ganska enkelt:

Vill du se på hela föremål?
Då ska du i första hand titta på en lupp, stereolupp eller ett USB-mikroskop.

Vill du se celler och tunna preparat?
Då är det ett laboratoriemikroskop du söker.

Är instrumentet till ett yngre barn?
Då skulle jag vanligtvis börja med en stereolupp.

Vill du visa bilden på en skärm eller dokumentera det du ser?
Då passar ett USB-mikroskop, eller ett optiskt instrument kompletterat med en kamera.

Fast högre förstoring måste väl vara bättre?

Nej, inte nödvändigtvis. Det här kommer vi att återkomma till många gånger i Mikroskopskolan.

Förstoring, upplösning och kontrast måste samsas. Om optiken eller belysningen inte räcker till får du bara en större bild av samma oskärpa. En skarp bild vid lägre förstoring visar därför ofta fler användbara detaljer än en större men suddig bild.

Fundera alltså först på vad du vill undersöka. Känner du dig fortfarande osäker är du välkommen att kontakta oss på Sophora Lab. Berätta vad du hoppas kunna se och hur instrumentet ska användas, så hjälper jag dig att resonera vidare.